Känslokall vs Överdrivet känslosam

Har Du någonsin hamnat i en situation med din partner där, "han reagerar inte då du tycker att han SKA reagera" Och sen att du själv är för känslosam"?

Visst, jag vet.

Jag tror att vi alla har gått igenom liknande moment någongång,och får man inge stop för det i tid kan det ta oerhört mycket skada i en relation.

Ett ex, hans/hennes okänslighet, otillgänglighet,ignorans och distans gör att man känner Vrede,eller hur.
Man söker ju efter respons när man själv känner att något är viktigt och borde uppmärksammas.

Oftast händer det att den "kalla" personen drar sig undan alla konfrontationer och verkar inte kunna visa sina Verklga feelings.Det känns som att man pratar med en vägg då personen vägrar att tala med en.
Dom väljer att i sådanna situationer ta större intresse för annat, exempelvis WORK.
Det typiska, work work work det är allt dom kan skylla på verkar det som när dom vill komma undan.

Dont get me wrong, jag menar INTE att jobbet inte är vitkigt, but you and your partner är minst lika viktiga. Det är ju basen i ditt vardagliga liv,isnt it?

En annan punkt är också att så fort man instisterar lite så börjar klagomålen.
"Du är för känslig, reagerar för starkt och tappar greppet för fort,för dramatisk"
Med andra ord blir man tjatig i deras ögon och vi känner oss tjatiga och mår ännu sämre.

Den ena raka motsatsen till den andra.

The funny part is that, typiskt nog så var det säkert just dom egenskaper som man klagar på nu som i början attraherade varann.
Den lugna stillsamma mot den känslomässigt spontana. Man liksom kompletterar varann på något sätt men det kan ju med tiden så lätt gå ut ur spår.
Man glömmer bort att hålla balansen,cus its Hard to do that.



En person som som utrycker sina känslor inte bara för sig själv utan också åt sin partner kommer att stämplas som Hysterisk och irriterande alltid.
Den överfunktionen funkar inte,det är inte rättvist, inte heller är "underfunktionen att inte känna något alls eller att inte vara ärlig och sen dra sig undan.

Det är alltid svårt att få jämnvikt på allt, och oftast när man är ett par och försöker vi få till det så gör vi det oftast på fel sätt.
Har ni tänkt på det, att ju mer tiden går så försöker vi helt omedvetet ibland att ändra på varann.
Man vill alltid ha det på sitt sätt mer eller mindre.

Ex. " Den känslostarka tjejen som tjatar på sin partner på att han ska öppna sig mer och ge åsikt åt sina känslor" ... WRONG!!! very WRONG... det försöket blir värre, det gör att han blir kyligare och tar ännu mer avstånd.

Eller , "den kylige pojkvännen som försöker få sin partner som är känslosam att resonera lugnt och logiskt" WROONG , det gör att man blir ännu mer uppjagad.

Ser ni den onda basen man bygger upp då man tror att man försöker att bättra relationen med den metoden??

Jo Båda följer med andra ord GAMLA rutiner och fortsätter på det gamla vanliga medan dom försöker att ändra på sin partner. På det här sättet förvärrar man jämvikten, och det blir till ett större problem.
Sluta skyll på varann hela tiden, visst kan man ta upp vissa punkter i lugn och ro MEN gör det inte svårare än vad det redan är.
Att sitta fast i ett problem är inte kul för någon,varför låser man sig på det här sättet om det är så onödigt?
Det behöver inte bara betyda att man inte kan uttrycka sina starka känslor som vrede tex.

Många kvinnor har mycket lätt att bli arga och visar det helt utan svårigheter ibland,och det kan förvärra.
Man förstår ju i längden att det ibland inte leder någonstans och man måste då inse att något måste förändras,pröva på något annat.Ibland kan vi sitta fast tills vi kan lita på att det är "riskfritt" att komma loss.

Emellanåt fortsätter vi ändå med samma grälmönster som inte leder någonstans.
Det är mänskligt att när vi blir arga reagerar vi så starkt och känslomässigt på vad den ADNRA gör mot oss eller hur... vilket gör i sin tur att VI glömmer att iaktta vår egen ROLL .

VIKTIGT!! Att kunna iaktta sig själv är inte allls samma sak som att lägga skulden på sig själv, vilket vi kvinnor oftast är Experter på.
Att kunna se vad VI själva gör med vårat beteende är att kunna se och observera samspelet mellan oss själva och andra och att inse att andras beteende mot oss har alltså att göra med hur VI uppträder mot dom.

Does that make any sense ? YES it does!!



Vi kan inte göra så att en annan människa ändrar sig eller hur? Don´t waste your time on trying to do that because its not gonna give you anything but more problems.

MEN när vi gör något Nytt SJÄLVA kan inte den gamla onda cirkeln längre fortsätta som tidigare.

TEAM WORK!! Lets do this!!!

LOVE MUCH LOVE nothing but LOVE !


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0